Nu ser det ut som jagvetintevad här hemma! Banankartonger, ICA-kassar och grejor överallt. Lite familjen Tykon. Men det är rätt roligt för då känner man av att det verkligen börjar bli dags. Bara fyra dagar kvar nu, pirrigt värre. Upptäckte att jag hade nära inpå 30 stycken BH:ar också, kul, det hade jag glömt bort. Eller det roliga var att testa dom. För då insåg jag att under min shopaholic-light-period i tvåan någon gång måste jag ha köpt ungefär en tredjedel av dessa (det man inte vill komma ihåg det glömmer man) eftersom de fortfarande hade prislappen kvar. Inte nog med att jag shoppade som en tok måste jag ha haft tutt-hybris också, för de var alla lite väl stora och då menar jag STORA. Ingen bra kombination det där alltså.

Förresten så är det rätt så provocerande det här med att rensa har jag märkt. Att hitta gamla gamla saker framkallar känslor, både bra och jobbiga. Men eftersom jag dumt nog varit kung på att hålla tillbaka båda sorterna av dom så har jag idag hälsat dom hjärtligt välkomna! Det känns helknäppt att ena stunden sitta och snyfta över någon gammal pryl och nästa gapflabba åt ett foto när jag och mamma löjlar oss på en Gran Canaria-resa. Känslorna spelar mig några spratt, så känns det. Men jag tror jag har rätt när jag gissar att det här är en jävla bra s.k. bearbetning.