made a meal and threw it up on sunday
i've got a lot of things to learn
said i would and i'll be leaving one day
before my heart starts to burn

times are hard when things have got no meaning
i've found a key upon the floor
maybe you and i will not believe in
the things we find behind the door
 

Kom precis hem från morgonjoggen. Fan, vad jag joggade, rent utsagt! Jag har nog aldrig joggat så hurtigt förut! Jag joggade nästan hela vägen! Regnet föll så skönt i mitt ansikte också, inte öste ner som det gör nu. Perfekt tajming alltså. På något vänster kom jag nyss in på min gamla blogg jag hade förut och nu har jag suttit här och fnissat för mig själv ett bra tag. Jag var rätt rolig där en gång i tiden! Nu ska jag duscha, peela och smörja in min torra kropp. Gud, så skönt det ska bli! Sen tänkte jag att Elin skulle svara på mitt sms så jag kan tvinga ner na på stan för en liten fika. Men innan det måste jag hem till Råby och hämta min post. Kenneth nämnde något om ett handskrivet brev och ett från E-tuna. Mkt spännande.
 

Jag längtar tills imorgon när jag får träffa min lovergurrl Rebecca aka Signe! Hon kommer ta fram de där hundögonen för att övertala mig att dricka vin med henne. Det skulle bryta min vita månad totalt, men de hundögonen är inte att leka med. Vi får se hur stark karaktär jag har. Troligtvis inte så värst stark när hon väl sätter igång. Nu: morgonjogg! 
 

Förra veckan roades jag av Elins PMS-besvär när vi fikade på Cornetto. Åt hur hon mumlade "fetto" åt en trängandes fikagranne och dampade på pesto-wrapsen för att de "bara rann och fan inte gick att äta". Idag är jag ett monster. Både mitt skrivbord och min mobil har fler hack i sig än vad de hade igår och kan inte den där Daniel Lindstöm hålla käften på Spotify? Jag vill inte höra hans äckliga uttal eller dåliga "Saturday Night, no need to worry..!" Mats och Marita är fortfarande lyckligt ovetandes om mitt hetsiga humör. Men snart kommer jag sitta där i deras kök och klaga på allt och alla. Stackars satar.
 

Bland all vampyrhysteri glömde jag berätta om vilken rolig dag det var igår! Jag och Sandy låg och njöt på Löga när Engla ringde och frågade om vi ville vara barnvakter åt henne. Vi tänkte att hon lägger sig väl här med oss och myser och lyssnar på musik, men så blev inte fallet eftersom hon hade 10 gånger mer energi än vad alla andra på Lögarängen hade tillsammans. Vi spelade kort, badade, käkade vattenmelon och sprang runt och lekte. Sandra fick sin bikini nerdragen ett flertal gånger och jag fick jordnötter inpetade mellan tårna. Sen cyklade vi och spelade minigolf på Hälla, men jag tänker inte berätta resultatet för det är för pinigt. Men jag kan säga som så att vi klargjorde iaf att Sandra var dopad. Efteråt var jag och Sandra helt totaltrötta som de pensionärer vi är. Jag höll på att somna på väg till ICA. Där köpte vi iaf ingredienser till vår sushilagning som resulterade i de godaste sushibitarna jag nånsin ätit. Klämde nog 15 stycken. :-)
 

 

Vid ungefär 20:45 igår kväll smällde det. Det vi väntat på i flera dagar. Det vi knappt kunde bärga oss inför. Ett knapptryck på fjärrkontrollen. Play. I två timmar satt tre tjejer i 20-årsåldern helt fastklistrade framför en TV-ruta. Lite nervöst fnissande, lite pirr i maggropen och lite pilskaktigt suktande. Efter en vampyr. Skrattretande men åh, så sant. Och nu kan vi knappt vänta till november då uppföljaren kommer. Fram till dess kan det hända att det blir några små avvikelser i vissas sänghalmar. Några vampyrtänder kanske lite oväntat dyker upp. Lite vitt anssiktssmink och svarta linser. Eller en Edward-mask att trä på sin älskare.

 

Tjing!

Precis hemkommen från ett dygn i E-tuna. Det skulle ju bara bli en dagsvisit, men vi hade så trevligt så jag kunde inte förmå mig att åka hem igår kväll. Vi har alltid så jäkla mysigt. Idag låg jag, Inger och kattorna ute på gräsmattan i varsin solstol. Jag löste korsord, Inger läste DN och kissarna bara stekte som de lyxkatter de är.

När jag höll på att ta körkort kommer jag ihåg att det jag längtade efter mest var att bara sitta och köra långt själv och lyssna på asbra musik. Och det är fortfarande det jag tycker är det allra bästa. Som idag när jag brassade hem på motorvägen med Juni, Juli, Augusti på hög volym och fick lyckorus genom hela kroppen. Det är fint det. Nej. Nu måste jag ta mig i kragen. Börjar bli lite hungrig. Det luktar våfflor i trappuppgången, men jag luktar bara löksoppa, så en snabbdusch, lite kaffe och melon och sen skynda skynda ner på stan för att träffa A-K-H!

Tjong!
 

Fy fan. Min kropp är i chock. Det är knappt så jag står ut mer. Jag brukar verkligen inte klaga över att det är varmt, men nu är det fan OUTHÄRDLIGT. Jag får tillochmed såna här vallningar eller vad fan det heter! Dricker typ 15 liter vatten om dagen och allt utsvettas på alla tänkbara ställen, i mustaschen är det värst! Kanske är på g in i klimakteriet, vem vet. Min lägenhet är en bastu utan luft och på jobbet är det cirkus 40 grader i kiosken. Jag dööööööööööööör!