Kiorrestängning – check! Bra jobbkväll, men fick springa och snyta mig varannan minut. Möööh, har verkligen varken tid eller lust att bli sjuk nu igen så nu har jag hetsmölat i mig två koppar thé. Tänkte att det och en natts powersömn får ta och mota bort förkylningen. Har suttit och kollat igenom blogginlägg från tidiga 2012. En egenskap som jag ogillar mycket är att ha så överdrivet lätt för att bli nostalgisk. Men jag kan aldrig låta bli, glider liksom alltid dit omedvetet. Och den där perioden var så himla speciell, en mix av råångest och stunder av obeskrivlig lycka. Jag minns en dag när jag inte kunde röra mig ur fläcken, jag satt bara i soffan hela dagen och tårarna ville aldrig ta slut. Ringde till Sandra för att få hjälp med att förstå vad problemet var, men hon kunde knappt ens höra vad jag sa för allt gråt. Några dagar efter var jag så hög på livet att jag inte visste var jag skulle göra av all glädje, utan att förstå varför. Det var ju helt åt helvete påfrestande med dessa toppar och dalar, ändå tänker man bara i efterhand att ”vilken härlig tid”. Bra jävla stört. Och på tal om stört har jag kommit på att det finns jättemånga saker som man sällan reflekterar över, men som också är så jävla konstiga. Till exempel att snart ska Emma kläcka ut en bebbe (vill informera om att det betyder att det bor en helt annan människa inuti hennes kropp), att vi bor kvar i ett land där året består av ungefär 182,5 kalla dagar (man borde kanske bara ta med alla man tycker om och plantera in dom på en solig söderhavsö?) och att man ska dricka mycket vatten för att återfukta kroppen, men om man istället tvättar sig för mycket med det blir huden uttorkad. Nej, nu svider fasen ögonen sönder, dags att zzzzoooooova! Godnattpuzz! :-)