THE END & THE BEGINNING
2016-01-10@01:52:22
God kväll! Här har det då verkligen inte varit livat på sistone! Men vem fan har tid med en blogg these days? Ingen. Ingen förutom den som sitter hemma själv och myser en lördagsnatt, äter Spicy-rester, dricker vin, som är för pigg på lördagsnjutningen för att gå och lägga sig och som kollar igenom gamla bloggarkiv. Och som kommer på sig själv med att vilja fortsätta bygga på denna minnesbank som denna guldgruva till blogg faktiskt är. Hur i all sin dar skulle jag någonsin kunna minnas vad jag gjorde under mitt augusti 2011 eller hur jag tänkte/kände/såg ut november 2008 utan min lilla bloggy? Nej, så jävla guld. Därför fick jag bra feeling och vill fylla på med lite av det sista av 2015 och startskottet på 2016! Har kanske aldrig någonsin varit sämre på att fota min vardag än vad jag är nu, men det här är det jag lyckats skrapa ihop. Håll till godo, bloggen!
Innan jul hade vi julmys och spelade julklappsspel hemma hos Frasse på Enhagen. Vanligtvis köper vi ett paket var och spelar om, men i år (i fjol) var vi giriga och styrde med två. Becca bar tung bebis!
Jag vet inte om jag har berättat det, men Malin och Edde har två marsvin! Jag blir glad varje gång jag kommer på det. Den ena springer omkring löst i huset som en hund, men den andra ser dåligt och gömmer sig mest i bokhyllan som hon bor i. <3
Vi har lagat min favvorätt som vi blev bjudna på av Rebecca och Johan förut. Baconlindad kyckling i ugn, paprika och chili-creme fraiche blandat med grädde. Med cous-cous. Massor av sås ska man ha. <3 Nom nom!
Alla lagar vi mat på olika vis. ;D
En dag var vi ner på stan och fikade med Therese och Pontus. Då kände jag mig fin i långklänning!
Vi har gjort egna julkort och när de var klara körde vi en liten julkortsceremoni där jag skrev alla adresser och S noooooggrannt satte på alla frimärkena. Teamwork!
Jag har varit på min sista session hos samtalsterapeuten jag fick gå till i och med att vi blev rånade på Ettan. Vi klickade så jävla bra. Lite sorgligt att sluta träffa en så fantastisk person, men jag hoppas att vi ses igen någon annan gång, men av någon helt annan orsak. :)
Becca och Johan fick till slut sin andra prins! (Nej, jag var inte med på förlossningen och tog denna bilden, jag SNODDE den bara för att jag ville visa er alla denna förbannat VACKRA och STARKA kvinna.) Kärlek!
På juldagen var vi ute! Det var så herrejösses-kul att jag knappt visst var jag skulle ta vägen. Tror aldrig jag haft en bättre juldag? De är ju ofta så överhypade. Men den här var klockren rakt igenom. Vi var 30 personer som hade bokat bord på Folkets (kompisar, bekanta och helt obekanta) och vi var där ända in på småtimmarna och bara umgicks. Sen när det sprattlade för mycket i dansskorna hade vi turen att få smita in på Hatten och ALLA DANSADE IHJÄL SIG. Usch! För bra. <3
Stiliga grabbar! :)
På nyår var vi inbjudna till Lundgren och Anna (våra blivande Slottsträdgården-grannar!).
De hade dukat superfint.
Och förrätten var den bästa toast skagen jag någonsin ätit. By far! Man har liksom halva inne när man serverar den med handskalade räkor och färsk dill.
Prutt 1 och Prutt 2. Mannen i mitt liv. <3
Lundgren ringde upp och skrämde ihjäl folk med sin monstermask. Haha.
Jag och min bordsgranne, bäste Hollaus!
Utsikten från en takterass på typ sjunde våningen i Slottsträdgården är inte att leka med! Älskar tanken på att vi ska flytta dit inom en snar (inte supersnar, men ändå) framtid. Jag gillar Slottis!
Förra helgen drog vi över till farbror Leopold och faster Inger i E-tuna. Vi hängde mest i deras sjukt sköna uterum och eldade i kaminen medan det snöade för fullt ute. Mysfeelingen på den!
Milazzo hängde med på myset.
Har ni sett en sjukare orkidé någon gång? Inte jag. Vill fan ha en likadan, men försöker upprepande gånger påminna mig själv om att jag aldrig kan hålla orkidéer levande längre än ett par veckor. Snyft.
Dagen efter blev vi serverade gottisfrulle. Återigen ute i kuvösen. Vi gjorde nog ingenting annat än att hänga där ute nu när jag tänker efter, haha. Bästa Inger och Lellepol – är alltid en gosboost att få umgås med dem!
Och i måndags hade jag min allra första egna dag på mitt nya jobb, utan mentor Siv! Och hur det har gått? Jag har ingen jävla aning! Haha. Nej, skämt och sido. Jag är så jävla glad. Och pepp. Helt slut i både kropp och huvud, men fortfarande så jävla gladpepp så jag håller på att spricka. Jag hoppas att känslan håller i sig, för just nu känner jag bara att det här är SÅ mitt jobb. Jag älskar det här. Haha. Jag kan sitta en hel dag och typ glömma bort att jag kanske ska käka eller att jag kanske ska höra av mig till min kille utifall att han kanske undrar var jag håller hus klockan nio på kvällen? Så glad att jag låter den känslan ta över helt och att jag struntar i misstron och rädslan. De får liksom inte ens plats bland all pepp.
2016 – let's do this! <3
Kommentarer
Trackback
