Så nu är vi hemma igen då. Efter tio underbara nätter i min allra mesta favoritstad i Europa av dom jag hittills besökt, Barcelona. Lite vemodigt är det. Jag saknar redan sangrian, vinet och Caiprinian. Tapasen och Kentucky Fried Chicken. Stranden och saltvattnet där vi lekte som barn i vågorna. De störtsköna klubbarna där vi skakade rumporna nätterna igenom. Storgrälen och de djupa diskussionerna som, utan att vi hann förstå det själva, inte tog slut förrän solen var på väg upp. Och inte att förglömma - shoppingen! My God, den var för bra för vårt eget bästa. Eller i alla fall för vår ekonomis.

Men det behövs inte många timmar efter hemkomst för att komma ihåg vad man också uppskattar här hemma. Sin egen säng, vänner som ringer och säger att de har mycket att berätta. Eller bara mellanmjölk och Bregotts extrasaltade smör. För som sagt - det är roligare att vara hemma efter man varit borta än innan man åkte.