Nyss hemkommen från kusinen. Fyra veckor gamla Arvid måste vara det häftigaste jag någonsin hållit i mina armar. Det är så mycket i världen som man tycker är häftigt på det där läskiga jag-fattar-inte-hur-men-på-något-konstigt-vis-fungerar-det-viset. Men hur en liten varelse kan växa inne i en mammas mage och sen utvecklas till en människa med alla dess fungerande komponenter och sin egen personlighet är fan det mest fascinerande av dem alla.