Ikväll har min kusse Therése varit här. Jag ser upp till henne så jävla mycket, hon är så himlans klok. Om fem år är jag lika gammal som hon är nu men jag känner att jag kommer aldrig hinna bli så vis på den korta tiden. Dessutom blir jag så himla lugn och sansad bara av att umgås med henne. Kan vara för att hon är så trygg i sig själv och att det smittar av sig. Nu ska jag snart krypa till kojs, men måste klämma två nattavocadomackor med perfekt brända kanter ihop med lite SATC först för att lugna mig ännu lite mer. Har dragits med så många hemska mardrömmar på sistone och inatt slog jag mitt eget rekord med tre svettiga och vettskrämda uppvaknanden inom loppet av åtta timmar. Därför känner jag ingen större dragning till min nya fiende sängen just nu. Men letar jag fram mina gamla favvogosedjur och har båda nattlamporna tända blir det nog lite bättre. ;-)