Tydligen har hela den här "rångrejen" har tagit mer på mig än vad jag först trodde. Har varit rätt skärrad de senaste dagarna, med blandade känslor. Dels har jag varit superlättad över att allt gick så bra som det faktiskt gjorde, men tankarna har många gånger svävat iväg till vad som kunde ha hänt. Dessutom har det varit många klumpar i magen. Promenad ute mitt på ljusa dagen, klump. Tanka bilen vid macken, klump. Två killar som bara påminde om dom jag träffade på i lördags (även fast jag rätt snabbt såg att det inte var dem), klump. Tanken på att ta sig hem från jobbet igår kväll när det skulle vara kolsvart ute, MEGAKLUMP. Så det blev bilen dit och hem, haha.

Nu känner jag mest att det hela börjar bli patetiskt. Såhär kan jag inte hålla på. Jag har aldrig tidigare känt mig otrygg så det tänker jag inte göra i fortsättningen heller, bara på grund av dom här idioterna. Nepp, enough. Det gäller bara att bättra på intelligensen en aning och inte sätta sig i dom mest dumdristiga situationerna!