God eftermiddag. Har precis städat hela lägenheten i takt till ett gammalt album med Laurel Music – så jävla bra, så jävla fint, så himla sorgligt. Det var en period i gymnasiet som jag och Emma lyssnade på den där CD-skivan hela förbaskade tiden när vi åkte runt i hennes lilla gula minibil, och sjöng med. Och då älskade vi den. Sen när jag lyssnade på den själv minns jag att jag alltid blev lite ledsen i ögat för att den var alldeles för fin och ledsam för att jag skulle mäkta med den vid det tillfället. När jag lyssnar på den i dag blir jag bara varm. För mig är det alltid ett bra mått på om jag är riktigt lycklig – då kan jag lyssna på fina och sorgliga låtar, men istället för att bli ledsen blir jag bara glad och tacksam och stärkt. (Nu tror jag dessvärre att det är ett rätt så kristet album, men jag spelar dum, lever i förnekelse och låtsas att jag inte förstår just de hintarna.)

Just idag är jag så jäkla lycklig. Jag vet inte den exakta anledningen, men jag skulle gissa på att det kan bero på att jag äntligen börjat tillfriskna och känner mig hundra gånger piggare, att jag fått städa (fan, vad jag älskar att städa! Helvete.), att jag är lyckligt kär i mannen i mitt liv, att jag precis köpt denna superspännande, efterlängtade locktång, och att jag känner att jag är på ett sånt jäkla rätt ställe i livet samtidigt som jag är superredo för en massa nya förändringar och utmaningar och vad fan det än kan vara som komma skall. Jag är TAGGAD, helt enkelt. Slitna fraser they may be, men de blir inte mindre sanna för det.

Jag vill dra mig till minnes att jag hört någon säga att vi människor bör sluta lägga en massa energi på att sträva efter att traska runt och vara superlyckliga hela tiden, som i ett slags övergripande tillstånd, vilket ju är helt jävla omöjligt. Finns ju inte en kotte som kan lyckas med det. Var hittar du topparna utan smärre dalar? Istället så bör man vara vettig och förstå att man gör smartare i att lägga energin på att samla på sig så många enstaka lyckliga moments man bara kan istället. Att försätta sig själv i de tillstånd och till de tillfällen där man vet att man känner pur lycka och sedan njuta av dessa för att det är det som bygger oss i längden. Kan ligga någonting i det.

 

Nu ska jag äta upp min frysmatlåda, göra mig iordning och sen jobba. Efter det blir det traditionsenlig onsdagsmiddag med Matte och Angelica! Happy wednesday, friendos!