Idag har jag haft lite av en pruttdag. Fick släpa min röv upp ur sängen imorse efter nästan nio timmars sömn – obegripligt. Var iväg på det kanske mest ovärda seminariet någonsin (men inget ont om vår lärare, hon är supersöt så hon kan få stanna), åkte hem. Åt gröna woken. Det var i och för sig härligt, men lite för svagt kryddat (ni hörde rätt, framsteg framsteg på spicyhetsskalan). Men sen skulle jag vila i en kvarting och vaknade upp två timmar senare helt mardrömssvettig. Då var klockan tre på eftermiddagen och jag såg inte ens förbi balkongräcket för all dimma (ska det verkligen vara på det här viset? Någon sa att vi hittills haft typ 8 soltimmar under hela november?). Planerade att ligga i soffan hela kvällen och växla mellan att stirra på teven, på datorn och upp i taket, men så drack jag lite kaffe, åt några dadlar och ryckte upp mig och det hela slutade med cirka fem timmars effektiva studier och ett fridfullt sinne. Det är en förjävla trevlig känsla det där när man vänder en pruttdag till en sån där dag som i alla fall slutar bra. Bra och effektiv. Puss!