Den här bilden heter "Oregano 025". Väldigt fint och passande namn. Jag måste sluta försova mig, det sliter på hälsan. Nu ska jag betala räkningar, sen blir det smuldejt. Det här kan bli en bra vecka! Och just det! Vad döper man en hund till som gillar glass? DOUGLAS! Ma-ha-ha! XD

Lord. Vaknade imorse med betongbaskern på och fattade först ingenting. Sen kom jag ihåg att det som skulle ha blivit en lugn middag blev en lugn middag, fast med några glas vin. Och sen några glas till och några till och innan jag visste ordet av stod jag på ett dansgolv och tokdansade med två människor jag aldrig träffat förut. Fullt munderad i ytterjacka och pälsmössa. Jag säger då det. Och bara för det fick jag ta bussen till lasarettet idag och bara för det hittade jag inte dit jag skulle. Så jag sprang runt där helt bakisförvirrad och även fast jag fick hjälp av två söta lasarettvärdar som både förklarade vägen och gav mig en karta så gick jag vilse mer än en gång. Har aldrig tänkt på det förut, men hela stället är en enda stor labyrint med på tok för många återvändsgränder.

Sen efter struktureringen vet jag inte riktigt vad som hände, men urspårningen i vår grupp blev total. Henric lade efter ett par timmar fram ett förslag om att vi skulle googla fram några tuttbilder för att i och med det återuppta vår effektivitet. Ett tappert försök. Dessvärre inte så värst bra. En halvtimme senare satt nämligen 3/4 av gruppen (den kvinnliga delen) fortfarande fastnaglade framför den fascinerande sidan dinatuttar.com. Och det var tur att vi blev avbrutna där någonstans för på samma sida fanns en hel del intressanta länkar att surfa vidare in på. Dinrumpa.com och dinmus.com bland annat. Det hela slutade med att vi gick hem en och en halv timme före avsatt dagsavslut. Det fanns liksom inga åtgärder som kunde få oss på rätt spår igen.

Känner mig faktiskt överlag rätt disträ just nu. Den här vintern suger en hel del must ur mig. Februari är snart slut och det är nu det är såååå mycket att göra och ta tag i. För nu och för framtiden. Men tiden bara springer iväg. Och jag sitter mest och drömmer mig bort till våren och ljusare tider. Mark tom på snö och grus under skorna. Påskliljor och utomhusaktiviteter. Att kunna gå runt med skinnjacka utan att frysa halvt ihjäl. Mhmmmm. Men det kommer dröja. Man gör väl bäst i att ta sig i kragen och börja leverera. Och tänka på att om man gör det kanske våren kan komma att bli ännu bättre.

Mhmm. <3

Så jävla trött på tulpaner nu så jag dör. Har en massa gult pulver från pistillerna (eller ståndarna, vet fan inte vilka som är vilka) överallt i lägenheten. Men häromdagen tog jag min spontanshopping till en annan nivå och köpte en minidammsugare! Den var så jäkla söt så jag kunde inte låta bli. Och faktiskt helt perfekt för mig som har dammtuss- och smutsfobi. Så nu slipper jag dra fram det tunga artilleriet varje gång jag får en släng av städpaniken. Eller pistill-/ståndarpaniken.

Nu ska jag duscha, minibruncha och fuldansa mig iordning för dagen. Tror faktiskt att jag bara är några repeats av I just had sex-låten från att konvertera tillbaka mina Jehovasgrannar.

Att dra hem en snygg karl på thé och sen faktiskt dricka thé kan visa sig vara gravt underskattat. Särskilt om han dessutom har vettiga tankar innanför pannbenet och förstår ens språk. Idag har jag varit en skolkis, slappis och segis. Men ikväll ska jag göra tulpanannonser och fika i A-K och Kenates nya lya. Jag ska också försöka axla min roll som projektledare för vårt "examensarbete" och ringa och boka in ett möte med vår blivande samarbetspartner (herrejösses, vad vuxet det där lät.) Det rycker och sliter i min vårnerv så mycket just nu att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Vet att det är långt kvar innan våren sätter in på riktigt, men jag kan i alla fall stilla abstinensen lite redan nu genom att sitta ute och röka i t-shirt på balkongen med en termometer som visar 20+ i solen.

När man stör sig så oerhört på ointelligenta människor är det inte världens behagligaste känsla att inse att man ibland egentligen spelar i exakt samma liga själv. Har man tur så har man smarta vänner som hjälper en att hitta tillbaka till förnuftet. Sen är det upp till en själv att se till att man håller sig kvar där.

För övrigt ser jag fram emot detta veckoslut. Ledig helg och lyckoparty på lördag. Nu gäller det bara för värdinnan R att krya till sig tills dess, annars får hon fan dansa av sig febern på lördagskvällen. Och efter flera veckor av att vi försökt styra ihop en utgång tillsammans (men hindrats av allt ifrån Västeråsfrånvaro till tentaplugg) ska jag och Emsie få parta ihop igen! Hittade den här bilden på hennes blogg som jag tycker så himlans mycket om. Den säger rätt bra hur lyckliga och partyglada vi var den fina sommarkvällen för ett antal månader sen ute på hennes balkong med en tjurig granne next door som sprang ut och in och försökte störa vår partystämning men helt utan resultat.